"jag vill också ha ett roligt liv!"
Jag vill också ut och resa, jag vill också ha sprudlande livskvalitets bilder att lägga ut på facebook. Denna förödande sida. Som sagt, tänk vad en händelselös lördag kan göra med ens hjärna.
Ne, min hjärna har ett tillfälligt meltdown. Som tur är så är fredrik här och ger mej wakeupcalls imellanåt och skrattar åt mig så jag förstår hur löjlig jag låter.
Men framförallt så saknar jag "det här ska jag göra med mitt liv" . Sen jag föddes har jag alltid, och då menar jag alltid, haft storslagna planer för vad jag ska göra i, och med mitt liv. Men jag planerade bara fram tills idag. nu då? Nu har jag gått ut skolan, fått de betyg jag pluggade för och fått en jobb, ett eget hem och en livspartner. Fast det där med livspartner fanns ju inte alltid med i bilden...
Jag ska bli kock, bo i en etta i stockholm, ha en guldfisk i en bubbla på nattuksbordet och jobba på en de finaste restaurangerna och dessutom vara en riktig buissnes kvinna. Barn va inte att tänka på. De är ju bara ivägen!
Sen ändrades visionen. London ett år? Ja absolut. Jag ska flytta till England ett år.
Även den visionen stöp i ruiner. Men den stadiga grund planen stod kvar.
Jag ska få bra betyg och komma in på en bra utbildning så jag kan få ett bra jobb. Sedan ska jag bilda familj, köpa volvo och bo i villa. Barn är ett måste!
Ändå känns det som jag missar så mycket. Alla omvägar på de lite lummigare stigarna i skogen, som man inte riktigt vet vart de leder, men som man vet leder ut någonstans inärheten där man planerade att komma ut från början.
Men varje gång jag ens anar de här stigarna, sådär lite grann i ögonvrån, så sträcker jag på mig, spänner hela kroppen och fortsätter gå rakt fram. Rakt fram på den breda, asfalterade vägen med tydliga vägskyltar som visar vart den leder mig.
Trygghet, säkerhet och kontrollbehov. De tre orden speglar och formar mitt liv. De tre orden beskriver min innersta personlighet.
Så vad gör man? Man skakar på huvudet och fortsätter drömma, på den raka numera grusbelaggda vägen...
Kommentarer:
ja har ett fantastiskt liv, o de vet ja redan idag, men är lite uttråkad bara :)
Så där tro jag alla tänker något/några år efter studenten när "alla andra" reser hit å dit för att jobba ett år för att sen flytta till något annat fränt land. Visst upplevelse å erfarenheter men tror inte gräset är så mycket grönare där ändå. Verkar som en del sitter där sen med skägget i brevlådan, har tröttnat, känner sig rotlösa och har bara ytliga festkompisar spridda över hela världen. Men jag kan säga att det känns rätt tråkigt att tycka att det är sent så dags att sova före kl 22 en lördagkväll... Gonatt :P
jag tycker att du har ett underbart liv med eget hem och en underbar pojkvän,ja, han är verkligen en äkta prins! och ett jobb,du vaknar nog imorrn och får se denna prins vid din sida och kommer på vilken tur du har! det är som sagt bara tråkiga dagar som sätter fart på huvudet. jag älskar dej!!!!!!!!!!!!
Å tack va underbara ni är. O ja, gräset verkar nog bara grönare på andra sidan. Och det är de där med skägget i brevlådan som ja inte vill ha, sen när alla andra har familj o ja spolat bort all den tid och nu är de försent. Så mitt tråkiga underbara liv är inte så tokigt i alf.
Ja jag har verkligen en prins mamma! Han göra alla mina knäppo dagar så mycket bättre. Senast idag kom vi fram till hu underbart vi har tillsammans, han och jag.
Ja vi är allt för lika ibland mamma! Vi o tråkiga dagar är ingen perfect match direkt! Älskar dej med!
Just ja Sara: skönt att det inte bara är jag som går å lägger mig tidigt! Alla blir såå chockade när de hör att ja fortfarande lägger mej mellan 9 o 10 på kvällen :P Fast nu är ja uppe bra sent på en söndag så gonatt på dej med :)
skriven
Hoppas du fattar vilket bra liv du har i morgon istället :) Men drömma är aldrig fel :)